En kanske inte så tokig skitsommar

Jag vill börja med att i förebyggande syfte be om ursäkt för mitt språk. Jag känner dock att det är en nödvändighet att jag uttrycker mig på följande sätt för att ge en så pass korrekt beskrivning av mina känslor kring det hela. Med detta sagt vill jag bara berätta hur mycket jag hatade den här jävla skitsommaren som var.

Nå väl, det kanske är lite orättvist att säga att jag hatade den. Det fanns ljuspunkter. Det mest lysande minnet är från en välregisserad sommarkväll på Ullevi, vilken var en enda lång kärleksvals på knappa fyra timmar. Strax före det anordnade jag en väldigt lyckad standupkväll i lilla byn, kanske den bästa hittills. Så allt var väl inte dåligt.

Jag tänker nog mest på vädret. Vädret är ju något som upprör gemene man, det är inte minst något jag märkt sedan jag kommit tillbaka från semestern och ser alla kamrater med regntunga kroppar, fortfarande tömda på energi. För det blev ju inte så mycket sol att ladda om batterierna i. Var och varannan kamrat flyr nu istället till Grekland och Turkiet i ett desperat försök att skjuta upp hösten en vecka till. Jag har inget emot hösten, då kan jag ha skinnjacka igen och jag slipper allergin. Vilket jag ändå gjort i sommar. Så allt var väl inte dåligt.

Den uteblivna sommarvärmen har på ett sätt varit en välsignelse i förklädnad. Den har givit mig chansen att se ikapp väldigt mycket film och gå väldigt mycket på bio. Att salongerna sedan varit fullproppade med nästan varenda barndoms-superhjälte gjorde att min inre tolvåring gick totalt bananas. Så allt var väl inte dåligt.

Ja, biografen i grannkommunen har tjänat en slant på mig i sommar. Det är inte tack vare deras fantastiska utbud utan snarare på grund av bristen av utbud på närmare håll. Biovisningar i Vingåker är tyvärr en pungspark för filmälskare. Med dagens högupplösta filmer så mår jag mest dåligt av att gå och se en film där. Jag väntar dagligen på besked om biografen ska få bidrag för att kunna rusta upp den. Ingen önskar det nog mer än jag. För jag lovar, att om biografen kan börja erbjuda filmer med konkurrenskraftig kvalitet så lovar jag att jag skall besöka den. Jämt. Sedan har ju kommunen faktiskt tagit beslut om att skjuta till en del till renovering i sommar. Så allt var väl inte dåligt.

Jag har kanske haft fel ändå. Inga allergiska besvär, sett en massa film på bio, kört standup i Vingåker igen och bevittnat Springsteen på Ullevi. Det borde ha varit den bästa sommaren någonsin. Om det inte varit för det jävla vädret.

Katrineholms-Kuriren, 2012/09/08