De senaste veckorna har jag läst två artiklar om tv- och datorspel i
olika sammanhang. Den ena handlade om hur farligt det är för barn och
ungdomar att spela - igen.
Den andra läste jag i denna tidning och var bara rad efter rad med
hänvisningar till diverse studier och forskningsresultat, till exempel
att killar som spelar röker mindre och tjejer som spelar hamnar oftare i
slagsmål. Men det var ju nåt positivt, för hellre att man slåss för att
hävda sig än att vara deprimerad och ledsen. Jag är ingen doktor som
han som skrev texten, men kan inte det ena möjligtvis ha och göra med
det andra i vissa fall?
De flesta minns säkert bara den raden i
texten om de våldsbenägna flickorna. Som jag i så fall, jag var tvungen
att läsa om den. Även om texten försökte andas positivt så blir det
precis tvärt om.
Jag har spelat spel i hela mitt liv, gör det
fortfarande och det är väl inga större fel på mig? När jag som tioåring
spelade Duke Nukem 3D och tryckte på mellanslag för att ge stripporna en
dollar och sedan se de blotta sina pixliga bröst för mig så förstod jag
ju att det var fel. Det kostar ju mycket mer. Det lärde jag mig då. De
var förövrigt de första bröst jag såg i mitt liv som jag inte blivit
närd ur.
Eller när jag för första gången spelade Mortal Kombat
med min kusin och han genom en specialattack slet loss mitt huvud så
hela ryggraden följde med. Fick inte detta mig att fundera på om det var
möjligt? Jag fick snart förstå att det fungerar inte så. Åtminstone
inte på kaniner.
Det sista var inte sant, det har jag aldrig
provat. Så klart. Men det är lite av min poäng. Bara för att jag stjäl
en bil kör över två poliser av bara farten i ett spel så kommer jag ju
aldrig göra det på riktigt. Varför skulle jag vilja göra det när jag
inte får några poäng för det?
Det är dags att begrava myten om
att tv-spel har en negativ inverkan på unga. De kan tänka själva
faktiskt. Jag själv har i alla fall aldrig ätit svampar för att växa
bara för att Super Mario gör det. Jag har aldrig heller trott att jag
springer snabbt i röda gympaskor för att Sonic gör det. Och aldrig
heller har jag försökt åka ifrån polisen på vare sig cykel eller moped
bara för att man kan det i GTA. Eller det har jag ju visst gjort. Och
ätit svamp. Och sprungit. Ni riktiga vuxna har ju rätt, man blir ju
påverkad. Ned med tv-spelen nu!
Katrineholms-Kuriren, 2011/01/29
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar